Socialliberalism - varken flummigt eller sossigt
Bertil Ohlin (1899 - 1979) Folkpartiets ledare 1944 - 1967 Nobelpristagare 1977 Professor i nationalekonomi
___________________________________
Han lanserade 1934 begreppet socialliberalism som beteckning för en framtidsvision, som bättre motsvarade tidens krav än socialistiska och gammalliberala lösningar.
Inom den svenska liberalismen fanns tidigt en social-reformatorisk tradition (Sven Adolf Hedin, Karl Staaff).
Det som var utmärkande för Ohlins koncept var dess tidsanknytning, med krav på ekonomisk och social anpassning till samhällsförändringarna.
Öppenheten inför tidens förändringar. En förnyelse.
Han hade en ny syn på statens roll - det fanns tillfällen när staten borde gripa in. Men han var en stark motståndare till statsmonopol och en förmyndarstat, som lovar trygghet till priset av långtgående frihetsinskränkningar.
Ohlin såg naturligtvis de likheter som fanns med socialdemokratin. Men den stora skillnaden var att socialdemokraterna strävade efter en statssocialism, som bland annat innebar byråkratisk stelhet, förlorad dynamik och vänskapskorruption. Fortfarande år 2008 är detta företeelser som är starkt förknippade med socialdemokratin.
Ohlin ville ha en samhällsutveckling där frihet, trygghet och ekonomisk tillväxt balanserades. Men där incitament för personligt ansvarstagande fanns. Kollektivisering var inte en förutsättning för det goda samhället.
Bertil Ohlin kom inte minst genom sina kampanjer för eftersatta grupper, vad han kallade "Det glömda Sverige", att med större kraft än kanske någon av sin tids politiker, uppmärksamma att även i ett framåtskridande samhälle riskerar minoriteter av olika slag att komma i kläm och glömmas bort. Men han var alltid angelägen att framhålla hur
liberalismen och den liberala rörelsen stått som pionjärer för socialt ansvarstagande.
Bertl Ohlin vitaliserade och förnyade liberalismen, han gav partiet en social profil som motsvarade tidens krav.
Folkpartiet Liberalerna är Sveriges liberala parti. I olika inlägg i media framförs åsikten, att de flesta partier skulle kunna betecknas som liberala. Jag anser att detta är fel. När det bränner till finns skillnaderna där. Gamla klassbindningar och ideologiska blockeringar blir synliga.
De finns hos politiker som präglas av socialistiska och kollektivistiska idéer och hos politiker som styrs av konservativa fördomar om hur människor bör leva, eller som saknar tillräcklig medkänsla för dem som har det svårt. Det är skillnad på original och kopia.
Svenska Dagbladet Folkpartiet Liberalerna Svenska Dagbladet 24 juli
Sommarkompott - extra fyllig blogg
Växtligheten vet inga gränser, inte heller människorna. Jag tillhör Maskrosens Vänner och välkomnar de gula blommorna som poppar upp. Fjärilar, fåglar och igelkottar ska trivas. Jag ryser när jag ser neurotiska trädgårdar, de tuktade och noppade.
I vårt hem har vi BÖCKER, mycket böcker. Häromdagen flyttade jag på några och fann mitt gamla herbarium. Detta tillkom på den gamla goda tiden, då många flickor gick i flickskola.
Rektorn i min flickskola var en kvinnlig icke prästvigd teolog, i trapphusen var det fullt av fåglar (uppstoppade) och vi hade lektioner på lördagarna.
Mitt herbarium upprättades i samråd med min biologilärare, vi flickor tyckte att han var lite skum då han alltid bar samma slips. Jag väckte han intresse, när jag meddelade att jag sett en ringtrast i trädgården där hemma.
Jag pressade många växter till mitt herbarium, även en del ogräs.
Växterna ja, de s.k. ogräsen är bra att ha, maskrosen kan man göra roliga grejer av och späda nässlor kan bli delikat soppa.
Och se där, nu fick jag mitt liberala instick.
Nässlan är faktiskt den första växt som kan förknippas med svensk liberalism.
Det latinska namnet på nässlan är Forskohlea tenacissima. Den är uppkallad efter Linnés lärjunge Peter Forskål. Han hade liberala tankar och kämpade mot censur och för yttrande- och tryckfrihet. Tenacissima betyder ståndaktig. Nu kommer övergången till FRA (finurligt eller hur?)
FRA dyker upp 1938. Som fristående spaningsorganisation startar den sin verksamhet 1 juli 1942. Organisationen utgjordes av många spaningsstationer spridda över landet, men de flesta låg i Stockholmsområdet.
En av medarbetarna var professorn i matematik i Uppsala, Arne Beurling.
Han forcerade den tyska krypteringsmaskinen G-skrivaren (tyska Geheimschreiber), vilket medförde att tyskarnas telegramtrafik blev lättläst.
Mitt boktips till den intresserade: "Svenska kryptobedrifter" av Bengt Beckman.
Så FRA-lagen. Jag håller nu på att läsa in den och går även igenom en massa åsikter, som presenterats i olika media. Jag återkommer lite längre fram med tankar och åsikter.
Dagen Nyheter
