Vad vill Svenskt Näringsliv?
Jag har läst Svenskt Näringslivs rapport Konsten att strula till ett liv (vilken märklig titel). Jag anser att SN´s rapport är enkelspårig och ser de studerande som om de var SN`s olydiga egendom. Öststatsvarning.
Bristfälliga analyser och konstiga slutsatser. Som t.ex. att styra utbildningsval med försämrat studiebidrag.
Ungdomar strular till sitt liv och går irrvägar mellan skola och arbete. Jaha. Men som tiden och samhället (även globalt sett) är så är det väl lätt att gå vilse i pannkakan. Det krävs stora insatser både inom skolan men även från kommun och stat, för att hjälpa och vägleda ungdomarna.
Varför måste unga människor börja plugga med en gång? Det behöver väl inte vara en nackdel göra annat och skaffa sig erfarenhet, lära känna sig själv och sina livsmål. I de människovårdande yrkena är det en stor fördel att veta lite mer om livet. Har SN hört talas om begreppet framtidens kompetenser? Vilka utmaningar kommer vi att ställas inför? Det är knappast en verklighet där färden går mellan A och B. Det är knappast manniskor som sitter inne i boxen, som kommer att föra utvecklingen framåt.
SN tycks ha en förkärlek till civilingenjörer. Varför läser folk humaniora istället för att speeda igenom t.ex. Chalmers och få ett jobb med bra lön? Jo, alla kan inte bli civilingenjörer. Och alla vill inte. Och om nu en "strulig" ungdom efter en icke så framgångsrik gymnasietid bestämmer sig för att starta på nytt, läsa upp betyg och komplettera med betyg i naturvetenskapliga ämnen, så är dörren stängd! Dörren till KomVux är stängd. Om vi menar allvar med ett livslångt lärande, så måste vi ta tillvara alla ungdomars potential. De som är motiverade ska stimuleras.
Ge studenter ekonomisk och social trygghet! Den ekonomiska situation måste förbättras. Nu lever de på marginalen och om de måste skaffa ett jobb vid sidan om (dock omöjligt när de gäller vissa utbildningar) så riskerar studieresultaten att påverkas. Mindre tid att plugga alltså. Det är även många som tröttnar på att leva knapert, och om de får ett jobb (vad som helst) så tar de det. När situationen förbättras så upptar de studierna.
Studiebidraget bör höjas för att matcha de höga kostnader för kurslitteratur, som några utbildningar har.
Om SN önskar föra fram sina käpphästar:
En större lönespridning, värnskatten ska bort, lägre ingångslöner och anställningstrygghet för unga. Fler enkla jobb till låga löner (ungdomar åker redan nu till Norge och skalar bananer). Nåväl, gör det men blanda inte in konstiga argument och lösningar.
Aftonbladet Svenska Dagbladet Dagens Nyheter SR
Kommentarer
Postat av: Monica
Jag är ju en av alla dessa som läste humaniora under studietiden. Har aldrig varit arbetslös - däremot har min man som läste datalogi bra mycket bättre betalt. Problemet är inte att vi har för många humanister i samhället, utan synen på det arbete de utför. En civilingenjör och en lärare eller översättare - varför ska löneskillnaderna vara så stora?
Allra bäst mår både företag och institutioner av en blandad kompetens. En plats där alla tänker lika kommer ha svårt att hitta nya lösningar när problem uppstår.
Tack för titten!
/Monica
Trackback