Café Liberal / Inger Schale

I dag, den 24 augusti, firas Skolans Dag.
Tonvikten ligger på uppfattningen om att alla barn har rätt till kunskap.

Barn har även rätt till skydd, stöd och trygghet. Vuxna har ett självklart ansvar för barns liv och levnadsförhållanden. Men det är alltid föräldrarna som har det största ansvaret. Kommunen och skolan ska se till att barnen har en trygg skolmiljö. Men skadegörelse, ordningsproblem, mobbning och skolk är exempel på problem, som skolan inte ska behöva hantera på egen hand.
Problem som rör våra barn kan inte lösas utan ett starkt föräldraengagemang.

Det finns föräldrar som inte har någon i sin närhet att prata med, i viktiga frågor som rör deras barn. Oavsett var i landet man bor, ska det under barnets hela uppväxt, erbjudas fördjupade kunskaper om barns behov och rättigheter samt stöd i föräldrarollen.

Det sker bland annat i Mölndal.

I höst startar flera nya föräldrakurser (Mölndals Stad). Dit är även någon annan vuxen, som är viktig för ett barn välkommen. För att lärarna ska kunna förmedla kunskap och barnen lära sig, krävs en arbetsmiljö som främjar detta.


Föräldrar- och vuxentelefon Politikerbloggen Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp)

I Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) förtydligas det, att i all utbildning och annan verksamhet som rör barn, ska barnets bästa vara utgångspunkt (1 kap. 10 §).
Alla barns och elevers utveckling och lärande ska främjas.

Regeringen föreslår i dag, utbildningsminister Jan Björklund, att det första betyget ges i åk 6, inte i åk 8 som idag.
Betyg är ett vertyg för kunskapsuppföljning och handlar om att synliggöra. De bidrar till att tidigt upptäcka kunskapsbrister och utvecklingsområden. Skolan kan därmed tidigt sätta in de nödvändiga åtgärderna och eleven får en rimlig chans att komma i fatt.


I skolan sker s.k. utvecklingssamtal och en individuell utvecklingsplan ska upprättas för varje elev. Det är bra.
Men för många elever och föräldrar är informationen otydlig och man tar den inte på allvar, förrän den finns på pränt i form av ett betyg.

Jag tror att en individuell utvecklingplan tillsammans med betyg, kommer att ge eleven bättre förutsättningar att förstå vad han eller hon behöver utveckla, och på så sätt göra framsteg.

Tidigare betyg välkomnas av elever och föräldrar.

Göteborgsposten Dagens Nyheter Aftonbladet GP

Jag minns min gamla skola. Min kära flickskola. Jag kommer särskilt ihåg när vi satt halvt avklädda och huttrande i skolläkarens väntrum. Skolläkaren var där någon gång och lyssnade på hjärta och lungor. Skärmbildsbussen kom vid något tillfälle.
Någon skolsköterska har jag faktiskt inget minne av. Inte heller ungdomsproblem.

Men åter till nutid.
Många undersökningar bland elever visar, år efter år, att särskilt flickorna mår dåligt. Verkligheten är mycket pressande för många ungdomar, orsakerna är flera och komplexa. Symptomen är mer av psykisk karaktär, inte fysisk.

Om man ser på skolhälsovårdens basprogram, så är focus huvudsakligen på det fysika. Man genomför vaccinationsprogram, längd- och viktkontroll och vid särskilt behov sker kontakt med läkare. Men att svara upp mot ungdomars mest angelägna behov är svårt för skolhälsovården.
Bland annat vaccinationsprogrammen binder upp skolsköterskorna.
Inte minst de senaste massvaccinationerna vad gäller livmoderhalscancer och svininfluensa. Naturligtvis är dessa insatser mycket viktiga, men frågan är om man skulle kunna organisera om skolhälsovården så att den kan ägna mer tid åt ungdomarnas behov.

Jag blev glatt överraskad när jag nyligen stötte på en artikel skriven av skolöverläkaren Nils Lundin, Helsingborg.
Han menar att regioner och landsting bör ta över ”skolvaccineringar”. Då skulle  skolhälsovården kunna fokusera på ett av sina viktigaste uppdrag i den framtida elevhälsan – elevernas arbetsmiljö!

Folkpartiet anser att skolhälsovården behöver förstärkas. Särskilt vad gäller skolsköterskor, men även kuratorer och psykologer.
Alla barn ska ha tillgång till en bra skolhälsovård, oavsett var de bor. Folkpartiets barnpolitiska program

Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård (pdf)

Socialdepartementet-utredningsuppdrag-vaccinationsprogram

I dag presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rapporten Aktuellt om Skola och förskola 2010. Den visar att förbättringar har skett och att den svenska skolan i stort sett är bra. Särskilt framhålls förskolan, som kännetecknas av snabb utvecklingstakt och hög kvalitet. I grundskolan når allt fler elever målen och inom gymnasieskolan ges fler slutbetyg än tidigare och allt fler elever blir behöriga till universitet och högskola. Andelen elever med icke godkända betyg i kärnämnena minskar.

Men det finns problem.

Drygt var tionde niondeklassare är obehörig till gymnasiet, d.v.s. saknar godkänt betyg i svenska, engelska och matematik. Den siffran har varit oförändrad i snart tio år.
Kunskaps­skillnaderna mellan flickor och pojkar består år från år.
Pojkar presterar sämre än flickor.
Skolan lyckas inte med att kompensera för de sämre förutsättningar som vissa elever har.

Bland  gymnasieeleverna ses försämrade kunskaper i matematik och fysik, i förhållande till andra länder.

Hur kan förbättringar ske, vad kännetecknar framgångrika skolor/kommuner?

Exempel på framgångsfaktorer är:
Kompetenta lärare
Höga förväntningar

Rapporten visar att bra ledarskap är den gemensamma framgångsfaktorn:
I ett bra ledarskap ingår att arbeta för att utveckla och använda den kompetens som finns i hela organisationen, liksom att skapa förtroendefulla relationer och att följa upp verksamhetens resultat.
Detta gäller för såväl politiker, ledande tjänstemän som rektorer.

När rektors ledarskap sätts i relation till skolans framgång, visar det sig att rektorerna vid de framgångsrika skolorna tar ett större ansvar för sitt läroplansuppdrag och pedagogiska ledarskap.


Alltså:
- Tydlig rollfördelning och förtroende politiker - tjänstemän
- Politiskt ansvar för resultaten
- Långsiktighet avseende mål och strategier
- Aktiv förvaltningschef som ger rektor förutsättning att leda
- Rektorer som tar och vill ta ett pedagogiskt ledarskap
- Rektorer som fokuserar på läroplansuppdraget

Det är dags att sikta högre.

SKL´s rapport Skolporten

Folkpartiets utbildningspolitiska program Utbildningsdep. Ny rektorsutbildning GP