Mona Sahlin kvar i sin röda dal
Ja, jag var lite nyfiken på Mona Sahlins tal i Almedalen. Hoppades på några konkreta
besked, om vilken politik som socialdemokraterna nu skall föra. Det har ju varit mycket snack. Mona har lagt örat vid "rörelsens" hjärta.
S-phonografen drar igång, i stort samma prat som tidigare!
Tunnt, billiga poäng och slätstruket. Inga visioner om samhällsutveckling eller om hur en frodig arbetsmarknad skapas. Prat om a-kassan och arbetsmarknadsåtgärder.
Vikten av arbete till alla. Jaha? Och?
Obegripligt att hon fortfarande inte har några förslag för JOBB.
Och så rättvisa och solidaritet som återigen skall u p p r ä t t a s.
Vad är rättvisa, vad är solidaritet?
Jag tycker att det är orättvist att utbildning, i flertalet fall, inte lönar sig.
Efter studier under 4-5 år med studielån, skall dessa sedan betalas tillbaka. Med beskattade pengar på en lön, som inte är särskilt mycket högre än om man inte studerat. Sedan blir man stigmatiserad som höginkomsttagare, icke-arbetare och utsatt för förföljelse. Ständigt under påverkan av socialdemokraternas bildningskomplex.
Nu kom jag osökt in på skolan. Mona Sahlins känslosamma apell mot "sortering" i skolan, är en klar signal om fortsatt flumskola och låg bildningsnivå. Vi har facit av deras skolpolitik.
Tyvärr kommer socialdemokraterna, i mina ögon, aldrig att bli trovärdiga på det området.
Inte utan ett tydligt och bra resultat.
DN